Mot trafikleden ”reser sig” sig parlamentsbyggnaden i tre våningar och fasaden sluter sig. Besökaren närmar sig från en hemlig sida och rör sig utmed byggnaden likt en utkragande fjällbrant. Väl uppe på platån vid entréplatsen och foajen förstärks upplevelsen av ljus, öppenhet och välkomnande. Mot stadskärnan och bostadskvarteren i norr och öster sjunker parlamentsbyggnaden ner likt en sluttning för att möte villasamhället i en lägre skala. En cirkulär rörelse genom sametingets alla nivåer leder uppåt och erbjuder utblickar i alla fyra väderstreck.
Ytterfasaden/taket utgör ett sammanhängande skyddande hölje mot väder och vind som lyfts och hålls uppe av plenisalen. Plenisalen utgör symboliskt och konstruktivt byggnadens kärna. I en större skala och i en ny gestalt men liksom i kåtan flätas bärande konstruktion och väderskydd samman till en enhet och väggar,golv/mark och tak får samma dignitet och betydelse.

Sametinget är uppdelat i två funktionsdelar. En västlig del med publika funktioner och en östlig del med administrativa funktioner. Ett kommunikationsstråk tvärs igenom byggnaden länkar samman de publika och administrativa delarna på samtliga våningsplan. Den publika delen innehåller entré, reception, shop, utställningslokal, plenisal, bibliotek, rekreationsavdelning, restaurang/café etc i tre våningar. Den administrativa delen innehåller kontorslokaler, arkiv, personalutrymmen etc. Möjlighet att utvidga den administra delen inom den befintliga volymen finns på plan två där parkeringsplatser redovisas i förslaget.
Foajen på plan ett är ett överbelyst och kontinuerligt högt rum med god överblickbarhet för besökaren. Den är ett kontinuerligt rum utsträckt genom samtliga våningsplan. Plenisalen ligger upplyft i foajerummet likt en Njalla vilket medför en bra koppling och funktion programmässigt.
Utställningslokalen ligger i entréplanet och sträcker sig upp till plan två. Från foajen och från restaurangen i plan två finns kontakt med utställningslokalen som endast har indirekt ljus för att skydda de värdefulla utställningsföremålen. Restaurang/cafédelen utgör ett slags filter och låter ana kontakten med naturparken från utställningsrummen.
Plenisalen har besöksläcktaren på våningsplan tre.Här når man även ljusrummet och rekreations delen, med bastu m.m. Terassen utanför ljusrummet binds ihop med parken för att skapa ett möjligt rörelseflöde ut i parken.
Från byggnadens olika nivåer finns möjlighet att kliva ut i parken och naturen. Taket liksom den solbelysta entréplatsen utgör ett landskap i sig, en länk mellan byggnad och terräng. Där taket sluttar ner mot parken i norr fungerar det som en trapp, sittplats och åskådarläcktare. Den fyrkantiga formen och placeringen på tomten skapar unika utblickar och rumsupplevelser, såväl inuti som utanför byggnaden, i de fyra väderstrecken.
Interiören karraktäriseras av öppna och slutna rumsvolymer som samverkar och skapar dynamik i byggnadens ljusföring. Det ljusa och öppna interiörlandskapet konstrasterar mot det mer dova och omslutande rumsligheterna.De fyra runda programmen, plenisalen, utställningssalen och de två ljusgårdarna utgör byggnadens huvudsakliga strukturerande element. Från entréen och vidare genom husets olika delar rör sig besökaren cirkulärt runt dessa funktioner. Plenisalen och utställningssalen som en sluten massa i ett stort öppet och ljust rum och ljusgårdarna som tommrum i en massa. De runda forrmerna i plan kontrasterar mot den mer rationella fyrkantiga modulen i skalet vilket ger komplexa, nya och lekfulla former i gränssnittet mellan cirkel och fyrkant.
Tomten delas in i en vild naturpark och en anlagd platspark/entréplats. Marken på den norra respektive södra delen av sametinget ges olika uttryck och funktioner som relaterar till byggnaden med dess publika och adminsistrativa del.
På den norra sidan av tomten anläggs en naturpark för stadens rörliga friluftsliv och för utomhusaktiviteter knutna till verksamheterna i sametinget. Utformningen av den norra parken tar avstamp i den naturmarksliknande vegetationen, topografin och befintliga rörelseflöden på platsen och lägger till specifika funktioner som tex utomhuscen, ”eldplats”och café. Naturparken står i kontrast till den mer ordnade entrésidan av tomten. Den norra naturparken får en friväxande karaktär av fjällbjörkskog. Marken behålls intakt med kompletterande plantering av glasbjörk och ett örtrikt risskickt med bland annat lappljung, lapsk alpros, fjällsippa och kråkbär som förstärker parkens karraktär anläggs.
På den södra sidan anläggs en entréplats. Här väver en terängliknande markyta samman plats, gata, parkering och byggnad till en väl fungerande helhet med ett samtida uttryck.Entrésidan liknas vid en stiliserad fjällhed. Ytan täcks av armerad gräsbetong och olika fröblandningar används beroende på funktion och situation. Vid entrén används örter som purbräcka, fjällglim, krypljung och fjällgröna medan parkering och körytor hämtar växtmaterial från gräsheden med fårsvingel, klynnetåg och styvstarr. På förväntade körytor och parkering används en mer robust gräsfröblandning för att klara belastningen. Ett varierat slitage skapar en levande och föränderlig plats. Ytan är enkel att vinterunderhålla, har en tydlig karaktär och är tillgänglig för funktionshindrade.
Slänten planteras med blommor som normalt återfinns på en fjällhed eller fjälläng och ger en rik flora under hela växtsäsongen, exempelvis fjällvallmo, fjällnejlika, fjällviol och smörboll. Eventuellt kan mer högväxande blommor eller buskar användas. Slänten ska återspegla årstidsväxlingar och olika växter ska växelvis dominera sluttningen.
Parken har tillträde till taket som är en utsiktsplats med vyer mot centrum, fjällandskapet och natthimlen. På ena delen av taket planteras ett liknande risskikt som återfinns i parken. Planteringen av de olika arterna sker i moduler av 7,2 m x 1,2 m för att på sikt bilda en sammanhållande matta. En stig leder upp från parken till en andra entré.