Byggnationinvidled och kommun i
stockholmsregionen

Ett examensarbete av jens setterberg och kalle dinell

- stockholm växte enligt den moderna stadens principer: satellitförstäder anlades med direkta länkar till innerstaden.
- kvar mellan stenstad och periferi, som en ren konsekvens av den moderna stadens strikta planering, står idag ett tomrum - det submoderna rummet.
- funktionerna i det submoderna rummet sätter samtliga upp sina egna regler - många nya fenomen uppstår.
Examensarbete:
1. Identifiera det submoderna rummet: regler, fenomen och andra egenskaper.
2. Definiera en möjlig metod för planering i ett submodernt rum.
3. Illustrera metoden i en större plats.
Bakgrund
1. Examensprojektet utgör en första studie inom ett större område som på senare tid väckt intresse hos oss. Studien tar sitt ursprung i problematiken kring
Stockholms stadstillväxt. Nu som då hamnar stockholms utveckling i fokus. Stora planer tas fram för omvandling och expansion, omdaningar som samtliga
Förväntas ske inom ramen för den befintliga staden.( i de fall expansion sker i stadens utkant sker denna helt och fullt på innerstadens villkor och stadgränsen flyttas ut.)
Stockholm stads tankar kring innerstadsförtätningar är begränsade. Den har redan nått sin absoluta gråns och nya tomter finns knappt att finna. Idén
Om att utnyttja befintliga strukturer, hustak och parkeringshus, för nya är dock intressant. Den är befriande och öppnar upp för nya förhållningssätt till
Staden. De många kontors- och parkeringshustaken som nu aktualiseras/aktiveras med nya bostäder utgör ett exempel på det som vi kommit att kalla för det
Submoderna rummet. Byggnaderna har det gemensamt att de är uppförda som delar ur ett program av storformat, i en tid då staden växte som aldrig tidigare.
De användbara, flacka taken är en ren konsekvens av en ensriktas stadsplanering där tron på bilen och behovet av enkla parkeringshus var dominerande.
2. I stadens utkanter finns ett större , än mer användbart submodernt rum. I det här fallet har, som en konsekvens av den moderna stadens storskaliga och
Strikta planering har ett nytt stadsrum uppstått. Staden växte och stockholm organiserade sig utifrån satellitmodellen. Infrastruktur lades ut för att serva
En serie med nya och gamla förorter. Då som nu utgör infrastrukturen den nödvändiga länken till och igenom de kringliggande delarna. Paradoxalt nog
Är det i kölvattnet av denna , vår senaste storskaliga stadstillväxt som vi kan finna lösningen till vår egna. Liksom stockholm stad ser vi möjligheter i att
Utveckla det submoderna rummet.
Uppgift
Stockholms infartsleder, ett stadsplaneringens vilda västern har under en längre period genomgått en förändring. Det här är området där enskilda
Intressenter, spekulanter valt att etablera sig. Etableringar i transportkorridorer utgör ett hot mot redan etablerade kommunstrukturer och är ett på
Kommunalpolitisk nivå föga omtyckt fenomen. Frågan har här inte fått någon större uppmärksamhet. Planeringsvisioner av det slag som stadens planerare
Annars sysslar med (översiktsplaner) har inte nått fram. Etableringarna är ej underordnade den regelstyrda stenstaden, utan kan här sätta upp sina egna krav
Och förutsättningar. Det visionslösa planerandet är påtagligt. Som första del i projketet ser vi närmare på det submoderna rummet, här följer en presentation
Av analysmetoden.
Metod
Ett 50-tal objekt väljs ut för närmare studier. För att kunna identifiera de olika objekten fråntas de sin funktion. Skolor , kontor , butiker, bostäder och
Andra lokaler studeras alla på samma grunder. Fem inventeringsparametrar sätts upp, objekten filtreras. De fem underindelningarna sammanställs för
Vidare studier. I en sista del kopplas funktionerna åter in.
Område - sträckorna utgörs av:
1. E4, mellan arlandastad(norr) och coop, fittja(söder)
2. E18 mellan barkarby(väster) och arninge centrum(öster).
Objekt - utifrån dess har vi extraherat de 42 objekt, var och ett med sin specifika bakgrund. I den adresslösa stadsdelen grupperas objekten utifrån sin
Tillgänglighet, de olika trafikplatserna. Vi identifierar fyra typer: klöver, rondell, ramp och enplanskors.
Objekten presenteras var för sig. På en framsida ges en översiktsbild (plan, 3d-bild och beskrivande text). På kortets baksida presenteras objekten mer
Ingående:
1. Utzomning: objektets förhållande till det omgivande vägnätet samt till platsen respektive leden.
2. Inzomning: objektets tomttyp? Hur skyddar de sig? Hur exponerar de sig?

Submoderna rummet 1-2
Förorten liksom innerstaden expanderar. Somliga till en sådan grad att de idag, utan någon direkt länk, står och gnider baksidorna mot varandra. Kvar
Står dock den gamla kommunstrukturen och kämpar emot.
1. Storstockholm är idag uppdelat i flera administrativa områden, kommuner. Konkurrensen dem emellan utgör ett hinder för ökat samarbete och
Därigenom fortsatt stadsutveckling. Kommunens egna utveckling prioriteras framför den regionala. Förorten driver en enveten kamp för bevarandet av
Dess centrumanläggningar i kommunens mitt.
2. Mot detta står en linjär stadsutveckling, den mellan platser invid led. Olikt föregående sprudlar denna av energi och expansionskraft.
Inventeringen kan kortfattat sägas ha lett oss till slutsaten att vårt submoderna rum består av två vägnät, två kommuner, två landskap, två typer av
Etableringa: en baksida och en framsida.
Det submoderna rummet består av två delar vilka karaktäriseras av
1. Sin position mellan utlokaliserade kommuner
- en primärkommunstruktur med medföljande intressekonflikter.
- en platsbunden planering med fokusering på den egna kommunens identitet och centra.
- en kommunens baksida
2. Sin position invid motorlederna.
- en övergripande planering i 110 km/h
- en bilbunden linjär förlängning av staden med tunga komersiella inslag som påföljd.
- en ledens framsida
Enklare uttryckt kan det sägas att de olika platserna präglas av närheten till och graden av den lokala platsen och den regionala leden.
På platsen vi valt att studera sammanfaller de två. Leden, framsidan går fram i samma zon som kommungränsen, baksidan.

Mål
Att med vägledning av de upptäckter vi gjort i stockholmsregionen låta submoderna rummets två delar, parter samspela till förmån för egen aktivitet samt
För ett ökat tvärflöde mellan kommuner i regionen.
Utan att politiskt gå in och formulera om stadsstrukturen, kommunstrukturen visar vi i förslaget på hur en framtida utveckling i det submoderna rummet, av de
Två delarna, kan gynna regionen.
Mål analys / submodernt rum

Tomten - en mellanzon
Kommungräns trädparti, bevaras stammbanan
Bildsekvens från e4:an söder till norr
Margereteborg, ett område norr om stockholm, ligger i ett område där 4 kommuner möts. Området har klart
Definierade delar och kommunerna är sinsemellan strikt åtskilda;
1. Sollentuna med sin expanderande villamatta(margareteborgs området)
2. Stockholm med kontor och industrier i kista.
3. Sundbyberg och solna med sina naturområden.
Tomten ligger inklämnd mellan stambanan och e4: an, i kilometer lång och som mest 140 meter bred. Förhållandet de två
Submoderna rummen emellan är påtagligt. Tomten spänner mellan två ensriktade avfarter, sollentuna i söder och kista
Itafikplats i norr(ej kopplad till tomten). Kommunerna är åtskilda så till den grad att inga större kommunikationsleder
Finns. Två separata vägnät har vuxit fram.

Metod - park + park
Genom att para ihop de två,
Fram- och baksidorna får vi en ny
Riktningslös struktur i stadens
Utkant med syftet att på
Motorvägens villkor avseende
Etableringsfrihet,
Exponeringsvärden och
Tillgänglighet stimulera
Kommunikation och utbyte
Kommunerna emellan.
Det här är en tomt med kvalitéer
Utöver det vanliga. Etableringar
Invid leder har lärt oss ett nytt sätt
Att bygga på. Här finns mycket att
Hämta även för omkring liggande
Kommuner.
Viktiga delar i planeringen är:

- tillgänglighet: större
Upptagnings område i och med
Utnyttjandet av befintliga på och
Avfarter till ett trafik flöde som
Når längre på kortare tid.

- exponering: värdet i exponering
Lockar till sig stora företag med
Ekonomisk kraft att överbrygga
Lederna med.

-etableringsfrihet: en tillåtande
Struktur i det nedre parkplanet
Medför en kontinuerlig plan för
De oilika aktörerna att etablera
Sig i. Ingen åtskillnad mellan
regionalt och lokalt

Program
Sammanslagningen av de två strukturerna genomsyrar förslagets alla delar. Nya typer uppstår. Bostaden ,
Kontoret, lagret, butiken,
Skolan, närservicen utgör
Alla exempel på en möjlig
Planering i det submoderna
Rummet, en planering helt baserad på dess egna förutsättningar.
Upplägg
Plan 0-1: kontor, lager ,handel, sport, skola och bostad. Här står programmen i direktkontakt med e4:an.
Plan 2-4: kontor, lager ,handel, sport, skola och bostad. Här står de i direkt kontakt med omgivande
Landskap. (för mer ingående information se
Planer)
Samspel - sammansslagningen medför nya typer med interna samspel.
1. Externhandel+närservice
2. Skola+sport
3. Villa+lägenhet
4. Buller + exponering
Ett yttre reklamfinasierat hölje skyddar tomten från buller och eventuella avkörningar.(för mer ingående information se broar och bostäder)

Kontor
Flöden / anslutningar -det ligger i de nya konstellationernas intresse att ansluta sig till omgivningarna. Det större
Kundunderlaget väger tungt. Konsekvenserna blir många
1. Villamattan sollentuna ansluts till arbetsområdet
Kista
2. Järvafältet blir tillgängligt för fler.
3. Parkens egna bostäder, kontor och butiker får logistiska kvalitéer utöver det vanliga.
Vertikalkommunikation -tomtens norra och södra
Delar utgör de punkter där primära vägval görs. Upp till övre parken, ner till nedre
Parken eller rätt fram i i mellanplanet.ramper på våstra och östra sidorna samt mittorget möjliggör byten mellan
Planen

S k o l a + s p o r t
Friskolan med sina
Varierande inriktningar
Vänder sig bort från det
Traditionella underlaget,
Kommunens ungdomar.
Skolan är inte längre
Platsbunden, skolan
Lockar till sig elever från
Intilliggande kommuner
Såväl som från
Innerstaden.
Sportanläggningoch
Skola fungerar som en
Enhet. Se sektion
Totalyta skola: 7500 kvm
20 st rum (12×7) ca 350 elever

N ä r s e r v i c e + e x t e r n a h a n d e l
Då närservice paras
Ihop med externhandeln
Är det till förmån för
Kommuninvånare såväl
Som för externhandlare.
Dagens många nya
Externhandelsanläg
Gningar står endast i
Direkt anslutning till den
Regionala delen av det
Submoderna rummet.
När kommunerna idag
Växer och marken
Kring lederna börjar
Exploateras finns det stor
Potential i
Att låta den traditionella
Närservicen samman
Slutas med externhandeln.
Bron/motorvägen
Medför ett större

V e r t i k a l t o r g
Det vertikal torget binder
Ihop de två publika planen
Utan att passera det
Privata
Mellan planet.
Som en ide i anslutning till
Resonemanget kring
Stockholms tillväxt
Genom ökat flöde i och
Mellan kommunerna
Föreslår vi en ny
Pendeltågsstation mellan
Helenelund och ulriksdal.
Stationen skulle genom
Sina anslutningar till
Omgivningarna bli
Användbart
För etablerade och nya
Bostadsdelar i sollentuna,
Polishögskloan samt

Typ 1 lånar en för innerstaden vanlig bostadsform: lägenheten.
Gemensam parkering, förråd och gårdsstruktur gör den
Ekonomisk. Lägenhetenra byggs upp kring en inre skyddad gårds
Med gemensam länk till parkerings- kontorsplanet. Gårdsstrukturen
Spänner ävenhorisontellt mellan och binder samman den övre
Parkens två delar.
Ett antal större lägenheter får tillgång till takaltaner med vy ut
Över parken.
30 st x 70 kvm
30 st x 114 kvm + 25 kvm altan
30 st x 157 kvm + 25 kvm altan

T y p 2
En förortsvilla i innerstaden
Typ 2 lånar förortsvillans egenskaper. Trädgård,
Garage och flera våningsplan. Varje block
Innehåller två villor och en gårds/tomtyta som
Slingrar sig om varandra. Altaner vävs samman
Och intressanta grannskap uppstår. Villan
Som solitär blir upplöst och får en täthet likt
Innerstadens.

T y p 3
Påminner i upplägg med skillnaden att den är mindre
Saknar direkt kontakt med garage. Två radhus delar
På en övre, inåtvänd altan.
En tvåplanslösning medför större tillgänglighet.

Lokalerna är primärt delar av den undre
Parken, parkeringsparken.
Via ljusgårdar och glasade rum med trappor
Och hiss tar sig volymerna upp på det övre
Parkplanet - de utgör interna såväl som
Publikalänkar mellan de två lagren.
Det speciella upplägget får logistiska och
Etableringsmässiga konsekvenser. Butiken/
Kontoret ansluter sig i de lägre delarna
Till ett regionalt kundunderlag och
Leveranssystem. Genom ljusgårdarna och
De vertikala kommunikationerna står de i
Direkt kontakt med platsen och omgivande
Kommuner.